 |
| Lucka 14 |
3 kilometer och 30 minuter senare var mina fingrar så stela att jag var tvungen att knyta nävarna inuti vanten och göra allt för att försöka få blodet i omlopp igen. Ansiktet började alltmera strama bakåt av den 20- låga tempraturen och snoret i näsan börjar frysa. Men av någon anledning så fungerar mina nya sulor för 39 kr så att mina fötter, som alltid brukar frysa, klarar sig ganska bra hela vägen. Allt som allt helt stelfrusen när jag kom in i värmen här hemma och funderade, som varje vinter, varför de inte uppfinner kläder med element i fodret.
Men vem säger att man behöver vara supersmart hela tiden. Ibland måste man bara få gå en lång bit i minusgrader för att få känna hur bra det är när man har lite värme. Om vi lever där uppe hela tiden och inte får uppleva den kylan som är på botten kommer vi bara passera hela vårt liv i ett enda andetag. Därför är jag glad att jag gick hem idag och när en liknande möjlighet visar sig ska jag inte tveka lika mycket. Vi tvekar alldeles för mycket ändå.
Bästa låten just nu:
 |
| En omvänd julkalender |
Väl rutet broder!
SvaraRadera//Samuel