Lucka 13 |
Hemma igen. Hur gick det att besöka kyrkan och träffa folk uppe i Umeå då? Var det som fördomarna hos en inbiten pingstare trodde?
När jag kom till kyrkan så där en kvart innan det började var jag lite nervös och när jag gick in fick jag en psalmbok (inte segertoner, bara det) och jag satt mig längst bak för att invänta någon som jag kände att sitta bredvid. Några kompisar kom in så jag fortsatte in och satte mig bredvid dem i en bänk. Så började mötet och jag måste säga att jag inte blev alldeles blown away av något speciellt under gudstjänsten. Det var inte alls dåligt, men det var nytt och när något är nytt kan det vara svårt att få det att komma till sin rätt. Det som istället gjorde så att jag hajade till var det som hände efter gudstjänstens slut.
Atmosfären som mötte mig då är något som jag tror jag kan likna till min pingstkyrka i Härnösand, en öppen och välkomnande atmosfär som verkligen inte glömmer en ny besökare. När det kommer ner till kritan är det bara det som gör en församling. Människornas inställning till varandra och Gud, sen löser sig det andra allt eftersom.
Ett stort plus med Umeå är alla sköna människor som bor där. Om de fortsätter med det så kommer det nog att gå fint. Vi syns efter nyår allihopa!
Bästa låten just nu:
En omvänd julkalender |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar