måndag 29 november 2010

Alla måste följa.....

... Jochimedes Julkalender 2010!!! Tell your friends! Varje decemberdag innan jul kommer jag att skriva ett inlägg här i bloggen och den personen som har flest rätt på det quiz som kommer att vara den 25e december kommer att få en alldeles egen julklapp från mig personligen. Hoppas ni följer med mig hela vägen in till jul, det kommer att bli roligt, sorgligt, sång, mat, film, Jesusbarnet, glädje, ångest och sist men inte minst Karl-Bertil Jonsson! Jag är sjukt taggad, är du?

Bästa låten just nu:

måndag 15 november 2010

Christians Rock Hard


Ett av mina favoritavsnitt av South Park heter Christians Rock Hard. I det avsnittet slår Cartman vad med Kyle om 10 dollar att han kan sälja en miljon skivor med ett band innan Kyle gör det. Cartmans plan är att han ska starta ett kristet rockband för att, citat; "If we just play songs about how much we love Jesus, then all the christians will buy our crap".

Många kanske bara skulle se det här som ett avsnitt gjort för att trycka ner kristna, men det tror inte jag. Som alltid med South Park så finns det fler djup i satiren. I avsnittet dras den kristna musikindustrin till sin spets då Cartman bara tar andras låtar och byter ut baby och darling, till Jesus och Christ. Han får alltså till låttexter som "It's up to you to save me, Jesus baby" och "Oh Lord you are my savior, you know i miss you so much when you are gone". Även om det här är löjligt överdrivna exempel så är det ändå en ögonöppnare för vilken instängd kulturell värld en kristen människa faktiskt kan leva i. 

När jag gick på högstadiet hade jag en period då jag nästan enbart lyssnade på kristen musik. Man lyssnade inte på Iron Maiden, man lyssnade på Stryper, man lyssnade inte på Deep Purple, man lyssnade på Jerusalem, man lyssnade inte på Pantera, man lyssnade på Disciple. Det kändes på något sätt som att det var lite fel att lyssna på musik som inte gjordes av kristna eller för kristna och det är nog det som är det allra konstigaste. Vad lever vi som kristna i för värld om vi bara lyssnar på musik, eller ser filmer, eller läser böcker som är gjorda för oss och som ingen ute i den verkliga världen någonsin skulle ta del av? Hur kan vi vara människor i den verkliga världen utan att ta del i det som andra tar del av där?

Nu säger jag inte att all kristen musik, film och böcker är dåliga. Tvärtom ska det självklart få finnas musik med det kristna budskapet och filmer som visar på det kristna livet, men vi behöver inte enbart ta del av den och missa allt det andra underbara som kulturen har att erbjuda oss. Vi behöver inte köpa något bara för att någon har stämplat Kristen på det, och det tycker jag att det här avsnittet lyckas sätta fingret på.

En annan bra grej med avsnittet är att det är fantastiskt, oerhört, underbart roligt så alla som vill borde kolla HÄR!

Bästa låten just nu:

onsdag 3 november 2010

MosquitoTV, eller hur ditt perspektiv kan förändra allt.

 

När jag var liten fanns det ett program med Tomas Gylling som hette MosquitoTV. Om jag inte helt missminner mig så gick programmet på direkt efter Bolibompa på SVT, så där satt man kvar och kollade. Det jag kommer ihåg från programmet var hur roligt jag tyckte att det var och hur spännande det var att åka med i de där häftiga berg-och-dalbanorna med armarna i luften svängandes fram och tillbaka som en galning i soffan.

När jag ser det nu slår det mig att det här är ett ganska surrealistiskt program, men på någon nivå så uppskattar jag det fortfarande. När jag var yngre tyckte jag om att det var så mycket häftiga effekter, nu kanske det är mest den udda tonen i programmet som gör att jag tycker om det. Det är här jag tror att perspektivet kommer in i bilden.

Perspektiv är någonting som du har jobbat på ända sen du föddes, vare sig du ville det eller inte. Perspektivet är något vi använder oss av varje dag. Perspektivet är livet. Varje gång du tänker; "hm det där tycker jag inte om" eller "jag undrar vad det blir för mat idag?" så har ditt perspektiv på livet, mat, pengar, människor, djur, klimatet etc. spelat en roll i hur du har kommit fram till svaret på de frågorna. Det här kanske låter lite flummigt. Det jag försöker säga i alla fall är att det perspektiv du har på saker inte nödvändigtvis alltid behöver vara det rätta. 
Du kanske har haft människor som har brutit ner ditt självförtroende, människor som har sagt att du är för tjock (eller för smal för den delen), människor som lärt upp dig att göra saker som du inte behöver göra, människor som säger att livet är för kort, människor som säger att livet är för långt, människor som pratat bakom din rygg, människor som har delat sina innersta känslor för dig, människor som skrikigt i ilska emot dig.

Allt detta påverkar ditt perspektiv på livet, kanske på ett bra sätt, kanske på ett dåligt. När jag tänker på mitt eget liv kan jag se många vägskäl då jag kanske har valt fel väg, men det jag har börjat göra nu är att se över de stegen. Vad är det som har påverkat mitt perspektiv så att jag ser negativt på vissa saker och människor och behöver jag ha kvar det perspektivet i min person? Jag tror inte det. Med det säger jag inte att allt negativt som händer oss människor inte kan leda till något gott. Det kan det, men jag tror också att det viktigaste Gud har gett oss människor är förmågan att ändra inställning. Jag behöver inte se så negativt på allt hela tiden. Du kan få följa med mig och göra ett försök till att ändra perspektiv, för det är så mycket roligare att vara glad än både sur och arg.

Nu ska jag kolla på MosquitoTV-klippet igen. Undrar om det kommer vara lika underhållande som förra gången? Antagligen.

Bästa låten just nu: