Det är en konstig känsla. På ett sätt känns det så bra, på ett annat som att jag inte vet vad jag gör här. Jag har så mycket kvar i Härnösand så att komma upp hit har varit en omvälvande upplevelse, men å andra sidan så har jag Sara här och det är min räddning.
Bara för det så kan jag inte säga att det har varit någon lätt uppgift att flytta. Jag får väl komma hem till Härnösand och hälsa på ibland, men det är en liten tröst när man bara skulle vilja ringa till någon vän och fråga om dem vill hänga. Jag har ingen sån person i Umeå. Men, det kommer säkert så småningom. Hoppas jag iallafall.
Jag bor med min kusin Johan här uppe och det är nog min andra räddning. Vi har lite liknande intressen och det gör att vi har mycket att prata om. Vi håller till exempel på att kolla igenom tv-serien OZ på lediga stunder.
Vi får väl se hur det går här uppe, men just för tillfället är mitt sinne delat. Mina tankar flyger ofta bort till folket i Härnösand och jag hoppas de har det bra där nere i snön.
Bästa låten just nu:
(följ länken)
dude!!!!! jag har en kompis som heter jocke, också en kung kille. kan fixa ihop er på en blnd date om du vill ;) tihi hoppas allt är bra
SvaraRadera//Mrbalin
Haha, skön låt du länkade!
SvaraRaderaHoppas att du finner ditt hänggäng där uppe så fort som möjligt. Det gör du säkert! =)
Hej hej.
Ja nicee duh, kanske ska börja lyssna lite på The Kinks ;)
SvaraRaderaTa hand om dig och låt kärleken flöda! (som Dileva skulle säga)
aaaaw. jocke. jag delar dina känslor. vet hur det känns. att vara på en ny plats, inte känna en kotte, är kasst. man inser att staden gör detsamma, det är människorna som betyder. ring om du vill prata ut om livet som utomjording.
SvaraRadera