Dom av er som känner mig vet att jag alltid läst Tintin. Jag har läst alla böcker och varje gång jag läser om ett exemplar så är jag överväldigad över hur bra det är. Jag har köpt tv-serien som gick när jag var liten och jag har lyssnat på Tintins äventyr på band. Det är någonting speciellt som har fascinerat mig med den unge belgiske journalisten och jag har aldrig riktigt kunna sätta fingret på vad. Till jag såg färdigt den fantastiska dokumentären Tintin et moi för några minuter sen. (följ den här länken: http://dai.ly/dyY4pN)
Ni som är lite bevandrade i Tintin vet att det bara finns 23 seriealbum. Det har alltid förundrat mig att Hergé, Tintins skapare, inte hann med att göra fler. Men jag är inte förundrad längre. Jag har nu förstått att Hergé lade ner hela sitt liv i det han gjorde. I början av sin karriär såg han sig själv som Tintin, som den unge mannen som åkte runt Världen och kämpade för rättvisa. Men allteftersom tiden gick och Hergés psyke blev sämre och sämre så började han identifiera sig med den sure, arge, alkoholiserade Kapten Haddock.
Hergés liv var också ett liv av detaljer. Innan han gjorde sina album så forskade han alltid oerhört mycket om hur och var Tintin skulle åka. Hur ser det t.ex. ut i Kina under den mycket verkliga Mukdenincidenten? Jo precis som när Mitsuhirato spränger järnvägen i Hergés mästerverk Blå Lotus.
Så när man arbetar tre-fyra år på varje seriealbum så är det inte konstigt att äventyren blir både spännande, roliga, underhållande och skumma.Och det är inte heller konstigt att serien blir översatt till femtio språk och såld i över 200 miljoner exemplar.
Jag hoppas att jag har väckt ditt intresse om Tintin och hoppas att du uppsöker ett bibliotek, eller en loppmarknad, eller en bokhandel där du kan finna dig ett exemplar, bara sätta dig ner och läsa, njuta och leva. Det tänker i alla fall jag göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar